KLIMATSMARTA TRÄDGÅRDSTIPS

EN FRISK JORD

Det bästa sättet att skapa en frisk jord där växterna mår bra är att kontinuerligt tillföra organiskt material, d.v.s. nedbrutna växtdelar såsom löv, ogräs och småkvistar från din egen trädgård eller kompost. Den innehåller daggmaskar och mikroliv som bryter ner materialet till näring åt dina växter. Maskarna skapar dessutom en luftig struktur i jorden, vilket gynnar växtrötternas syreupptagning. Gör såhär:  

 

Räfsa in höstlöven i rabatterna varje höst och låt dem brytas ner där. För snabbare nedbrytning kan du strimla dem med gräsklipparen först. 

 

Jordförbättra varje vår genom att klippa ner vissna blomstänglar rakt i rabatten och fylla på med ny kompostjord ovanpå. 

 

Använd jord från en egen trädgårdskompost eftersom den innehåller mängder med näring och mikroliv, till skillnad från påsjord. En enkel trädgårdskompost skapar du med några pallkragar som du fyller med trädgårdsavfall allt eftersom ogräs rensas, buskar klipps och höstlöv samlas. 

 

Om du behöver köpa jord, fråga efter torvfri kompostjord, helst med levande mikroliv. Torv ger visserligen jorden en luftig struktur men den är näringsfattig, sjunker snart ihop och kostar stora koldioxidutläpp. 

 

Tillför biokol istället för torv. Biokolen ger  jorden en god struktur på längre sikt, dränering och fungerar samtidigt som fukt- och näringsdepåer i jorden. Köp antingen näringsladdad biokol eller ladda den själv med nässel-, guld- eller lakvatten från bokashi. 

 

Gödsla inte med NPK-lösningar. De ger växterna en tillfällig kick men urlakar jorden på sikt eftersom de enbart innehåller makronäringsämnen men saknar andra viktiga näringsämnen. Gödsla istället med organiskt material eller naturligt gödsel, såsom tång och kogödsel, vilka ger växterna en allsidig kost. På så vis skapas en frisk jord och glada växter.

 

Ytterligare ett sätt att spara energi och fukt i jorden är att fylla ut all bar jord i dina planteringar med marktäckande växter, till exempel nävor, alunrot, kaukasisk förgätmigej, hasselört, skuggröna och myskmadra. Vilken du ska välja beror på platsens förutsättningar. 

 

RÄTT VÄXTVAL

Väljer du växter som är anpassade efter platsens förutsättningar, kräver det mindre energiförbrukning och skötsel i form av vattning, näringstillsatser och ersättning av växter som dör.  

 

Ta reda på ståndort, d.v.s. vilken slags jord, hur mycket sol och hur fuktig jorden är innan du inhandlar växter. 

 

Välj E-certifierade och lokalproducerade växter i första hand. E-certifieringen står för att de är framtagna och väl anpassade för vårt klimat. 

 

Ännu bättre än att köpa nytt är att föröka växter genom delning, byta med bekanta och samla fröer i omgivande natur. 

 

DITT EKOSYSTEM

Humlor och bin är viktiga pollinatörer i din trädgård. Vi är beroende av dem. Utan dem kollapsar vår matförsörjning. Utan pollinering får vi ingen frukt på våra träd. Tyvärr är många av våra vilda pollinatörer hotade p.g.a. förlust av blomrika livsmiljöer. Hjälp pollinatörerna att hitta mat och boplatser i din trädgård.

 

Fyll på med fler blommande perenner, buskar och träd istället för homogena gräsmattor och hårdgjorda ytor. 

Välj bi- och fjärilslockande växter. 

 

Avsätt  en del av din trädgård för död ved i form av rishögar, stubbar och kompost. 

 

Vårda och låt gamla, ihåliga träd få stå kvar så länge de inte utgör en säkerhetsrisk. Plantera ett nytt litet träd som på sikt kan ersätta ett äldre. 

 

Så en blomsteräng eller släpp upp gräsmattan och låt den gå i blom. Låt vilda inslag som brännässlor och högt gräs få någon plats i din trädgård. I ängsytan kan du även gräva ner ett gäng ekologiska lökar och låta dem sprida sig fritt. En fröjd såväl för dig som pollinatörerna när snödroppar, narcisser och botaniska vildtulpaner går i blom.    

 

Samla vatten i kärl, vattenspeglar eller fågelbad, både för pollinatörernas skull och för vattning. Eller anlägg en naturdamm. 

 

VÄXTER FÖR POLLINATÖTER

 

Satsa på en blandning av bi- och fjärilslockande växter som ger nektar så stor del av året som möjligt. 

 

Vårvinter: julros, snödroppar och sälj/vide. 

Vår: allium, narcisser och vårkrokus. 

Sommar: humleblomster, rölleka, bolltistel, vädd, martorn, stäppsalvia, stjärnflocka, fläder m.m.

Höst: kärleksört, solhatt, höstsilverax, aster, höstanemon, rudbeckia m.m.

 

Varje fjärilsart behöver även sin specifika värdväxt som barnkammare för sina larver. Låt brännässlorna växa i ett hörn så hjälper du nässelfjärilen. Eller plantera brakved så får du kanske besök av citronfjärilen. 

© Upphovsrätt. Alla rättigheter förbehållna.

Vi behöver ditt samtycke för att kunna hämta översättningarna

Vi använder en tredjepartstjänst för att översätta innehållet på webbplatsen, vilken kan samla in uppgifter om dina aktiviteter. Läs informationen i integritetspolicyn och godkänn tjänsten för att hämta översättningarna.